Zombie...

Känner att jag inte är nöjd riktigt med vad jag presterar, börjar tappa modet, hoppet och intresset.. Har pluggat hela dagen på jobbet, så gott det går..
Var inte ett dugg trött när jag vaknade, men vart eftersom tiden på jobbet gick blev jag mer och mer irriterad och trött på folk.

Kommer ihåg de veckorna jag var som en zombie. Låg hemma, kollade på film efter film, orkade knappt gå ut med hunden. åt nästan ingenting, hatade att duscha och göra iordning mig så folk kunde se mig..
Det mest skrämmande är att detta är ca 6 veckor sen... Man skulle kunna tro att det var skolan som väckte mig och gav tillbaka lite livslust...Men nu då?
Det är snart dags att byta klass, tänk om alla är tråkmånsar i den nya?? Tänk om jag hamnar med folk jag inte gillar? Då kanske jag slutar?! har obehagliga känslor inför detta..

Ska göra vad jag kan, men sluta kräva så mycket av mig. Jag känner mig som ett barn fortfarande, vill tillbaka till gymnasiets trygghet! Vill inte vara där jag är nu.
Vill bara ligga i min säng, gosa, mysa, kramas, njuta... Vill vara lycklig :)

10 poäng i Dumhet!

Vad hände med mitt starka motto: Lämna inga dörrar på glänt?

Har kunnat ta hand om mig själv så länge utan problem. Jag har spelat spelet, haft mina egna lagar, mått bra och faktiskt Hittat mig själv!
Nu känns det som att allting är borta. Vet inte vad som pågår, har inte kontroll längre. Nästan som att jag kvävs av mig själv!!!?

Vill inte slösa min tid på något som inte blir av. Slänga bort känslor som inte blir bevarade eller besvarade. Bara för att någon verkar trevlig behöver den inte vara som det ser ut.
När man äntligen kommit över något jobbigt tas det upp igen, varför, fucking VARFÖR???

Varför kan livet inte vara så enkelt som när man var liten, yngre, ung? Självklart hade man andra problem då, men resten som var så enkelt!!


Vill bara ha nån uppskattning nån gång. Är det för mycket begärt?

Göteborg

En resa i ett eget slag

Lördag:
Bussen från Kyrkbyn åkte med Helena och mig 06.35!! Sedan flöt allting på bra tills vi kom fram till Centralstationen. Vi kom dit vid 15.00... Efter de skulle vi äta, hitta en toa att kissa och byta om på. Åt lite snabbt med alla fjortisar på Burger king.. Hittade en toa, med knarkarljus på som vi bytte om på. Köpte lite saker till Malin som hon ville att vi skulle ta med.
Sedan började Äventyret att hitta till rätt Spårvagnsstation. Efter 2 timmar har vi äntligen lyckats komma in på Liseberg!!!!!
Där träffar vi Patrik, pratar lite innan vi går vidare.. Möter upp hela gänget.. Malin, Elias, Jonas, Mattias, Bea, Therese, Emil, Martin, Jessi och Elin..
Vi åker lite innan vi går ner för att lyssna på Bandet som spelar.. Flopp, de som var så bra i sommras hade verkligen tappat sin charm.. :( man kan säga att de va lite "Jiingi" ;D
Hursom haver.. Efter konserten gick vi till BALDER! Ställde oss i kön... Trodde fan att jag skulle flippa i kön. Jag, Helena, Malin och Martin stod och försökte lugna oss.

När vi åkte iväg i vagnen skrek jag innan vi börjat åka uppåt.. haha helt galet.. Kändes som att jag skulle falla ur den lilla vagnen. Jag som var så fastspänd som jag kunde bli!!! Skrek, skrek och skrek så jag visste inte vad, Helena skrek nog lika bra men orkade inte lägga koncentration på henne, ville bara överleva!! Malin och Martin som sitter framför oss vänder sig hela tiden och skrattar åt oss som blundar ^^
När vagnen senare äntligen börjar sakta ner gråter jag hysteriskt.. skakar i hela kroppen och skulle inte tveka en minuta på att åka den igen :D

Direkt efter de åkte jag, helena och Malin till Malins nuvarande lägenhet, äter kebab och leker med kattungarna hon bor med :)
Åker senare för att möta upp resten av gänget...
Vi står mitt på korstorget, tror jag det heter.. Då kommer ett gäng som genast börjar mucka med oss!!! Jag blir förbannad o vill bara därifrån, de tar en keps från en norrlänning vi mötte på liseberg o börjar knuffa han. De var helt galna. Tillslut får vi nog och går snabbt därifrån.

Väl i lägenheten vi hyrde, börjar vi snacka som vanligt.. Behövde en promenad så Jag, Helena och Malin tar en promenad till Malins NYA lägenhet på andra sidan gatan. Vi är där ett tag, kollar runt o pratar lite innan vi går "hem" igen..
Där sitter vi i köket och snackar till klockan är runt tre halv fyra tiden, då vi börjar göra iordning oss... Kryper ner i min sovsäck, skavfötter med Helena.

Söndag:
Vi skulle gått upp 8.00 då min klocka skulle ringa. Jag vaknar med ett ryck och väcker Helena "Vi har försovit oss", hon kollar på klockan och den är 06.15... PINSAMT!!
halvtimma senare vaknar jag igen med kollar på klockan innan jag skulle väckt henne...
8.00 ringer äntligen klockan. Vi gör iordning oss tyst för att inte väcka nån!
Vi köpte frukost och lunch, åkte till centralstationen, åt lite och väntade på bussen i solen :)

09.30 gick bussen från Göteborg,
18.00 kom jag hem innanför ytterdörren... Är så trött nu, ska se parlamentet och njuta lite :)

Puss!

Teoritexten...

Den här jävla teoritexten har jag bokstavligt snart spytt på! Är så trött på att jobba med samma sak om och om igen, och endå inte komma framåt!

Efter en lektion fick jag äntligen nya idéer och såg fram emot att få börja skriva igen.

På torsdags morgon sätter jag mig och skriver. Skriver i flera timmar. Hittar massa ny information och kommer för en gångs skull fram till något vettigt i texten.
Åker hem till Pablo för att fortsätta skriva. Hjälper honom ett tag, redigerar min text mer och mer. och känner att det enda som saknas är en bra frågeställning.
Har svar på denna frågeställning men ingen fråga!! Tänker och tänker. Har ett bra syfte men ingen frågeställning.
Eftersom jag ville vara smart hade jag datorn med sladd och inget batteri, eftersom de laddar om och om igen då. Tillslut känner jag att jag måste få hjälp av Linda, så bestämmer mig för att vänta till på fredagen då jag kunnat skicka den till henne, så hon kunde hjälpa mig..
Stänger av datan och drar ur sladden. Hjälper Pablo med det sista på hans arbete och rättar lite små fel. Sen slappnar vi äntligen av och tar de lugnt... :)

Nästa dag lägger jag ner datan i väskan och åker till skolan med Pablo. När vi kommer fram inser jag att sladden sitter kvar i Hans vägg och mitt batteri är slut!!!!! WHY!?!??!

Blir som sagt inget att lämna in. Så nu sitter jag här efter en tuff helg i Götet, och börjar undra:

Borde jag skriva om arbetet ikväll eller hoppas att det sparades rätt i torsdags?


Det här känns så sjukt onödigt.. :P Får hoppas på lite hjälp imorn i skolan!! ^^

100

Jag vaknar vacker
Jag är bra på allt
Jag doftar ljuvligt
Jag har magisk utstrålning
Jag är alltid frisk
Jag har skön humor
Jag har fantastiskt hår
Jag älskar min kropp
Jag har perfekt rumpa
Jag är vansinnigt snygg
Jag är Caroline.

Och så har man nått nummer 100. Har verkligen skrivit om allt mellan himmel och jord. Har lite bilder och mycket tankar. Nu är nästa satsning 200? Nä snarare att skriva mer djupare texter. Kommer säkert glömma bort det :P


De senaste dagarna har varit underbara. Allt har varit skönt, roligt, jobbigt men samtidigt mysigt och härligt!! Mår bra, trivs vart jag än är och inget känns tråkigt.

Skolan blir bara roligare och roligare, men kanske en aningen mycket krävande. Känns som man knappt börjat, och vi ska redan lämna in en teoritext. Jobbar och jobbar men känns inte som att jag kommer någonstans, saknar lite inspiration just för tillfället!

Varför lyckas jag?
Var ute en underbar promenad med Åsa, när jag kommer hem har jag vansinnigt ont i stor tån. Har på något sätt lyckats vricka stortån. Har ont som fan, men sådant man får leva med :)

Nu ska jag se "My Name is Earl" :)

Klassen 99 :)

Nu är det dags, det närmar sig med stormsteg. Inlägg nummer 100, ett kvar tills detär dags för jubilée :P vet inte vad jag ska göra, men jag tänker på de ;)

Sen har jag fortfarande en önskan. Vet att många läser men inte ger sig tid till att skriva. Vill faktiskt det, betyder mycket för mig. Var många fler som skrev när jag va i Åre.. :P

Nu ska jag berätta om min härliga klass som jag hamnat i. Första dagen var hemsk, alla var blyga och vågade inte ta försig.
Min gensvarsgrupp består av:
Linda, en glad tjej från åkersberga som jag kom i bra kontakt med redan från början.
Nancy, tjej från serbien, med dyseleksi, men väldigt rolig,glad och framfusig.
Johanna, Tjej som berömmer, är hur trevlig som helst, men lite äldre. Blivande kompis :)
Philip, kille från england som inte förstår så mycket svenska men som verkligen försöker!!!

Vi har haft många disskusioner om allt möjligt, och efter inte många timmar kom vi in på skit snack. Pluggen har släppt och nu kan vi prata om allt möjligt!!
I Fredags skulle vi haft inspark. Jag, johanna, pär och pablo från klassen träffas tidigt och börjar med att äta och dricka gott på Kellys bar.. Denna stund var den absolut roligaste på hela kvällen. Vi lärde känna varann och trivdes mycket bra!
Åkte sedan till skolan där de ser ut som ett lågstadie disco, dansgolv och alla sitter runt och kollar på 2 tjejer som dansar! :) stört kul!!
Jag och Pablo som inte fått så bra kontakt tidigare och knappt pratat med varann går för att hämta ut pengar i automaten. Detta leder till en lång och intressant disskusion om allt mellan himmel och jord. mycket privat, men nyttigt att veta.
Åkte hem tidigare, eftersom jag fick otroligt ont i magen! har jobbat i helgen men inget speciellt har hänt.

Imorgon kväll kommer Stoffe till sthlm, och ska vara här i några dagar. får sörsöka komma på något kul att göra, inte bara plugga! :P
Ska kolla film med bruschan och hans guss nu, blir "på smällen" ^^

Ciao bella

Detta spårade lite..

Har nu gått en vecka sen jag skrev sist. Har haft en hel del att skriva, men inget nyttigt. Bara en massa tankar som far omkring.

Skolan till exempel, har varit där på några lektioner, varit ledig några dagar. Träffat nytt folk som jag säkert kommer umgås med så småningom. Fixat i stortsett all kurslitteratur, har några böcker som jag inte får tag i... Börjat läsa en del av böckerna, skrivit många tankar och förberett mig inför kurserna!!! Än så länge känns det bra! För en vecka sen hade jag världens ångest för att börja, visste inte om jag skulle trivas, men det tror jag nog... :)

Har börjat jobba på eurobet lite smått igen. Känns även det bra. Trodde jag inte skulle komma ihåg så mycket som jag faktiskt gjorde. Igår kom jag däremot åter på varför jag vill sluta. Tänk att sitta på bussen nykter, känna spya lukten tränga in i kläderna. Alla som somnar, skriker, spyr och är allmänt äckliga på nattbussen hem.
Men när man väl sitter vid itt bord trivs jag fortfarande. Ha baren i sikte hela tiden, lite små kontakt med barpersonalen, vakterna som kommer och ger gott kaffe eller annan dryck, musiken och glädjen när man slutar, alla patetiska människor som tror de är något när e blir fulla, tjejer som försöker gå i sina klackar och dansar med sina korta kjolar så de måste hålla i dem för att de inte ska glida upp.... Sådant är rätt komiskt att sitta och kolla på, då inser man hur dumt det är att dricka sig full på krogen och bli så hemskt patetisk!!!
Det enda störiga är om man hamnar i något bråk, får nån äcklig vid bordet eller mår allmänt dåligt på kvällen när man ska jobba... sånt är mindre kul, men än så länge är det mer som är roligt med att få jobba... :)

Sen har jag även insett att de som jag umgåtts med de 3 senaste åren har jag vuxit ifrån. Träffade två av dem igår.. Vet inte vad jag ska säga, men de är fortfarande i sin period då man ska skrika och vara så full som möjligt. Gärna röka och skryta om hur mycket pengar man fått i lön och hur mycket man har kvar av lönen. Orka lyssna när de pratar om sina killar som de träffar med hipp som happ och hur de har sex för att sen bli dumpade och deprimerade?! vad är det för ett liv? Vill någon verkligen leva så?
Sen har jag även träffat en som jag knappt lärde känna men som jag umgåtts med mer eller mindre. Vi bor pinsamt nära varann, eftersom vi inte setts på säkert 2 år. Tänka sig att bara träffas när man är så trött och irriterad att man vill sjunka under jorden, och ta upp den kontakten man startade för några år sen. Har fått ett nytt försök:)
Många kontakter man knyter är ytliga, hemskt ytliga. En del vill bara ligga, en del vill faktiskt vara kompis, en del vill ha ett stöd, en del vill bara utnyttja.
Vänskper kommer och de går. Men endast de mogna består?!?! Hoppas det. Har några som jag tänker väldigt ofta på, som jag inte har mycket kontakt med men vill ha;

Nicole, du är min ängel. Saknar dig stört mycket! Behöver dig lika mycket som du behöver mig. Vill att du ska komma hem och att vi kan ta promenader, och dricka te som vi gjorde förr.

Helena, Vi måste ta tag i vår vänskap, det är snart dags för jubileum igen ju! :)

Ante, du är en va de bästa människor jag vet! Du får mig att le även fast jag inte vill. Alla våra samtal måste ju leda någonstans, vi har varann vi måste bara ta tid för oss!!

Sen har jag ett namn som jag inte kan uttala, skriva eller ens tänka på. Du var min allra bästa vän, du är min allra bästa vän och kommer alltid förbli det. Vad som än händer.. right? Du finns i mina tankar jämt! :)

Sen en person som alltid funnits där men som glömts bort, Mamma :) Hon tröstar mig när jag behöver det, oftast :p Gillar henne, mycket :)



Ska nu fortsätta läsa mina läxor och extremt svåra texter. Men tänk på detta.. man behöver närhet men inte för mycket av den!! :)
Detta inlägg började som ett helt vanligt inlägg, men slutade lite konstigt... Ska återgå till min blogg nu.. det är bara 2 inlägg kvar till 100 :)
Vill verkligen jätte gärna veta vilka som läser.. kommentera, snälla? har ni nte tid så skriv bara ett namn eller kännetecken, det skulle jag uppskatta mycket!!! :)

<3